jag borde gått hem

Det bultar i tårna.
Det är för sent.
Det är för kallt.
Jag har gått över denna vägen så många gånger förut,
undrar varje gång om en bil inte kommer se mig.
Sätter mig på bussen.
Igen.
Snälla ta mig inte hem.
Åk inte dit jag skall.
Det dunkar i huvudet,
det snurrar i huvudet.
Munnen smakar dött av fimp och jäst vin.
Varför hamnade jag där igen.
Varför gick jag inte hem.
De där händerna trevandes desperat.
Vill bli älskade.
Eller något åt det hållet.
I vilket fall känns de fina mot mina händer.
På de där småtimmarna i den rökiga lägenheten av dekadens och fylla.
Tills läppar letar sig mot mina
Tills ord letar sig mot mina öron
Jag vill inte kyssa
Jag vill inte höra
Inte igen
Inte rakt ut
Kan vi inte bara sitta här som om det är första och inte hundrade gången jag hamnat i din skinnsoffa,
sittandes på armstödet
på säkert avstånd
Kan vi inte låtsas att vi inte alltid kännt varandra och att detta aldrig kommer funka
vi vill inte ens att detta ska funka
vänner med sexuella anspel
det har jag tänkt oss som
men jag går för långt
han också
men jag borde inte ens ha suttit där inatt igen
jag borde gått hem

hm.

sov i min säng.
håll min hand.
säg att jag är vacker.
krama mig.
pussa mig.
kyss mig.
säg att du älskar mig.
så får du mitt hjärta.
du kommer inte ens behöva fråga.

fin pojk.

När ingenting.
Ingenting gått som det ska.
Som jag bestämt,
Och hoppats så mycket att jag haft magknip.
Så fanns den lilla kommentaren i min inbox.
"Vi känner inte varandra, men du är så himla söt."

28 maj 2012
RSS 2.0